Keramik

Att fylla sju. Det kunde inte bli större – inte för mig, då, 1973. Jag berättade för alla, mina vänner, syrrans vänner, mostrar, fastrar, grannar, söndagsskollärare… alla som kom i min väg var på det klara med att jag fyllde år. Sju år.

Jag vet nu att det är en effektiv strategi, öka din målgrupp och du ökar chansen för resultat. En av toppnoteringarna var när syrrans kompisar hade med sig en grå och rosa mjukis-elefant (sönderälskad över åren) och en keramik-tavla som Olle hade gjort själv (!). Någonstans där flyttade leran in i mitt innersta väsen och blev del av det som ger mig driv och mening. Den lilla vidöppna flickan fick korn på något som väckte hennes nyfikenhet. När möjligheten senare gavs tog jag varje möjlighet att lära mer om leran. Mitt förhållande med keramiken har gått igenom alla faser av ett kärleksförhållande. Förälskelse, tvivel, fördjupad kunskap, vardaglig samexistens, tillfälliga uppbrott, fysiskt återupptäckande, irritationer, konflikter, acceptans… Nu har jag bestämt att det blir vi. Resten av livet.